Framåtanda och eftertanke

I Övre Älvdals pastorat stod man inför valet att avskeda personal eller minska driftskostnaderna för att få ekonomin att gå ihop. De valde att satsa på personalen och driftskostnaderna minskade genom att pastoratet såg över sin energiförbrukning. Hållbara energislag och minskad förbrukning leder till bättre kassa och som en underbar bonus; bättre miljö. Men det gäller att hasta långsamt och göra val som håller länge, rekommenderar ledamöterna i fastighetsutskottet.

För att ta sig till Dalby kyrka i norra Värmland åker man genom ett trolskt landskap längs med Klarälven. Det är lätt att förstå vart Selma Lagerlöf fann sin inspiration.

Här vandrade under medeltiden tusentals pilgrimer längs med Klarälven på väg till Nidarosdomen i Trondheim. De flesta kyrkor kring Klarälvsdalen bär än idag på minnen och kopplingar till denna tiden i historien.

Glesbygd

På kansliexpeditionen för Övre Älvdals pastorat som ligger strax intill Dalby kyrka, träffar jag Britta Sävström, kanslichef, Erland Crönge, sammankallande i fastighetsutskottet, Solveig Olsson, medlem i fastighetsutskottet och Hans Nordberg, Kyrkonämndens ordförande. De berättar för mig att Övre Älvdals pastorat täcker nästan en tredjedel av Värmlands yta, men kan tyvärr inte stoltsera med lika många församlingsmedlemmar. Antalet ligger idag på 3400 medlemmar. Lite kuriosa är att det inom pastoratet är två veckors skillnad i växtlighet, så stort är området.

Tidigt engagemang

- Vi har varit medlemmar i Etik & Energi sedan starten och i vårt pastorat har vi arbetat länge med energifrågorna, säger Britta. Redan 2000 satsade de på bergvärme i Bograngen kyrka i Södra Finnskoga. Genom denna omställning från direktverkande el till bergvärme lyckades de att spara 60% på energiförbrukningen!

Den största drivkraften bakom energiomställningarna i pastoratet är att spara pengar och att få mer över till kärnverksamheten och därmed personalen. Miljöaspekterna kommer som en bonus, säger Britta.

Ny lösning för uppvärmning

I Dalby gjordes en större renovering 2007. I samband med detta förberedes det för en ny uppvärmningslösning. I dagsläget är det en kompott av olika lösningar för Dalby församling; el och olja i kyrkan, vattenburen el i kansliet och olja med elpatron i församlingshemmet. Under hösten kommer olika alternativ att diskuteras och nästa år är det tänkt att de första spadtagen tas. Med hjälp av den förstudie som genomförts inom närvärmeprojektet i Etik & Energi har de fått ett grundligt underlag som legat till grund för anbudsförfarandet. Pastoratet förväntas få in olika offerter på hur uppvärmningen ska lösas i framtiden. Ett av alternativen är givetvis närvärme. En närvärmelösning skulle innebära att fyra byggnader skulle kopplas samman till en central; Kyrka, församlingshemmet, kansliet och kyrkogårdsexpeditionen. Hans betonar att det är viktigt att det finns olika lösningar på vilket bränsle som kan användas i en panncentral, så att man inte binder sig exempelvis till enbart flis.

Pastoratet har givetvis hört sig för om det finns andra intressenter, men har tyvärr inte fått napp. Däremot betonar de att man i offerten vill se att det ska finnas möjlighet att bygga ut panncentralen så att det finns kapacitet i framtiden för att ansluta fler byggnader. En närvärmelösning skulle troligen innebära att pastoratet själva skulle sköta panncentralen.

Tips till andra församlingar

Det råd man vill ge församlingar och pastorat inför en energiomställning är ta god tid på sig att utvärdera olika lösningar. Det är viktigt att ha en lösning som räcker i många år framöver. Att Krister Eriksson, byggnadsingenjör på stiftet och aktiv i Etik & Energiarbetet har varit en fantastisk tillgång är de alla överens om.

- Utan hans spetskompetens och drivkraft hade vi nog inte vågat oss på denna energiomställning, menar Hans. De alternativ man sneglar på förutom närvärme är bergvärme för kyrkan, ytjordvärme för kansliet och församlingshemmet samt luftvärmepump för förrådet. Krister har varit med hela vägen och kommer även att vara delaktig i valet utav uppvärmningslösning som kommer ske till hösten.

Bildtexter:

Hans Nordberg, Kyrkonämndens ordförande, Britta Sävström, kanslichef och Erland Crönge, sammankallande i fastighetsutskottet har arbetat med närvärme i Dalby

Fina målningar inuti kyrkan

Kyrkogården med resterna av Dalbybjörken i vänstra hörnet

Bland runstenar och eldsjälar

Vallentuna kyrka byggdes redan för över 800 år sedan. Den är otroligt pampig och runstenarna som finns både i och runt om kyrkan förstärker det historiska intrycket.

Så gammal som kyrkan nu må vara, desto modernare känns dess verksamhet. Kyrkan används dagligen till allt från ungdomsgrupper till körer. De förtroendevalda är mycket aktiva och tillsammans med de anställda driver de ett mycket framåtänkande miljöarbete.

Under intervjun träffade jag både Arne Karlsson som är ordförande Kyrkogårds- och fastighetsnämnden samt Elisabet Tunberg som är administrativ chef.

De berättar att miljöengamanget tog fart på allvar i samband med den första miljöplanens om infördes i början av 2000 talet. När man började fundera kring miljödiplomering dök istället Etik & Energi upp som ett bra alternativ. Församlingen valde att gå vidare med föreningens treåriga program istället för med diplomeringen.

Som ett led i Etik & Energiarbetet bildades en intern miljögrupp som arbetar med frågorna. I gruppen finns både förtroendevalda och anställda och Elisabeth tillägger att alla är lika engagerade. Gruppen är mycket aktiv och man planerar att eventuellt åka ned till Köpenhamn under klimatförhandlingarna i december.

Från ord till handling

I Kyrkogårds- och fastighetsnämnden har man ett för varje år fastställt allmänt anslag för energibesparade åtgärder. Det gör att man inte bara kan tala om olika åtgärder utan även genomföra dem. I en landsortskyrka som tillhör församlingen stod valet mellan att göra sig av med det oljeslukande församlingshuset eller att vidta energibesparade åtgärder. De valde det sistnämnda. I dag så använder de bergvärme för att värma upp huset och de hyr även ut en lägenhet till en ung tjej som vill bo ute på landet. De har således både sparat pengar och satsat på bygden genom att erbjuda något så ovanligt som en hyreslägenhet ute på landsbygden.

Närvärme ett alternativ för redan fjärrvärmeanslutna?

Församlingen befinner sig i händerna på Eon som har monopol på fjärrvärmen i området. Till en början har man därför varit undrande kring hurvida närvärme kunde vara något församlingen eller ej. Men då Elisabet förjade gräva i de tekniska bitarna kring närvärmen visade det sig att man satt på en guldägg. Församlingen äger sin egen kulvert! Detta drar givetvis markant ned kostnaderna för byggandet av en eventuell närvärmecentral. Närvärmeförstudien kommer antingen leda till att en panncentral byggs, då vill församlingen kombinera den med en solceller på Ladugården, eller fungera som underlag för kommande förhandlingar om med Eon. I dagsläget får de nämligen ingen form av rabatt. Trots att de är storkonsumenter av värme. Det är inte schysst poängterar Arne, som helst ser att de bygger sin egen anläggning. Då är vi skyddade mot prisökningar, tillägger han och eventuellt kan vi sälja värme till badet som ligger nära kyrkan.

Solceller och Grön el

Församlingen är mycket intresserade av solceller och hoppas kunna söka stöd från länstyrelsen för att kunna lägga dem på Ladugården (vaktmästarbostad). De tycker det känns bra att ligga i framkant.

Kyrkofullmäktige tog även nyss beslutat ett endast upphandla grön el av Telge energi. De lyckades förhandla så bra att de inte betalar ett öre mer för den elen än de gjorde innan.

Bildtexter:

Arne Karlsson som är ordförande kyrkogårds- och fastighetsnämnden och Elisabet Tunberg som är administrativ chef samtalar närvärme.

Dagiset som drivs i kyrkans regi kommer anslutas till en ev närvärmeanläggning

En av flera runstenar som hittats i området

Arne inspekterar den fina köksträdgården man anlagt vid kyrkan.

Havrekyrkan i Färgelanda

Havrekyrkan i Färgelanda blev ett begrepp

Havrekyrkan i Färgelanda har snurrat många varv i pressen. 2004 stod den första närvärmepannan klar. Kyrkan är mycket nöjd med investeringarna och kommunen prisar initiativet och samverkan kring detta lönsamma miljöprojekt som inspirerat närsamhället.

Ann-Marie Jakobsson sitter i centrumhuset mitt i Färgelanda och berättar om närvärmesamverkan mellan kommunen och kyrkan. Ann-Marie var kommunalråd i Färgelanda fram till juni 2009 och det innebär att hon satt centralt i kommunen under idéfas, förankring, projektering, genomförande och spridning av närvärmetankarna i Färgelanda.

Ann-Marie hänvisar till ett starkt miljöintresse som drivkraft i samarbetet kring närvärmen, men den viktigaste tillgången på den här resan har varit Sven-Åke som var ordförande i kyrkonämnden och dessutom engagerad i kommunpolitiken.

- Sven-Åke gjorde ett fantastiskt arbete för att göra närvärmetanken begriplig och attraktiv här i Färgelanda. Han var med överallt och löste upp knutar och pratade med alla på ett klokt och varsamt sätt.

Information är en nyckelfråga

Det går inte att överskatta betydelsen av att alla får relevant information hela tiden. Sven-Åke har varit en mästare på detta att skapa delaktighet på ett systematiskt sätt.

Ann-Marie säger att man måste vara medveten om att det finns en massa sorters knutar som kan hindra de klokaste av planer i en liten kommun. Gammalt groll kring frågor som är helt irrelevanta i sammanhanget stoppar processen och en klassisk problematik är att man ofta tvingas välja entreprenörer från andra oerter eftersom de lokala sorteras bort i någon slags jantenanda.

Samarbete kräver mognad

Det är lätt att säga att samverkan kan ge vinster åt alla inblandade men det är svårt att åstadkomma. Närvärmen i Färgelanda har varit en lärorik process och Ann-Marie hoppas att erfarenheten har inspirerat till fortsatt samverkan i grannskapet kring miljöfrågor och andra angelägna samhällsfrågor.

Det var kyrkans behov som var starten till närvärmeboomen i Färgelanda och Sven-Åke var motorn tillsmammans med det faktum att uppvärmningen en bit in på 2000-talet spräckte alla kalkyler och hotade kyrkans verksamhet.

Havre först

- När diskussionen om galopperande uppvärmningskostnader för kyrkan kom igång 2004/2005 låg spannmålspriserna i botten och därför började man elda med havre i pannan som gav värme åt kyrkan och prästgården, berättar Ann-Marie. Lantbrukare i trakten tjänade pengar istället för att olja köptes från Mellanöstern.

Nästa steg var att församlingshemmet 300 meter från havrepannan fick en egen biobränslepanna som försörjde församlingshemmet och den kommunala förskolan och dagverksamheten intill. Kyrkan sköter anläggningen och kommunen har både sparat pengar och gjort en rejäl miljövinst på uppgörelsen.

Havren är historia och idag eldas andra sorters biobränslen i Färgelanda. men Biobränslesatsningarna fortsätter och fjärrvärmetanken blir bara starkare. Havrepannan vid kyrkan har följt av en rad andra biobränsleanläggningar och onekligen har kyrkans initaitiv och drivkraft spelat en stor roll för klimatarbetet i Färgelanda, menar Ann-Marie.

Nu skrivs en Klimatplan i Färgelanda med samhällets olika nyckelatkörer som partners. Kommunen, det kommunala bostadsbolaget Valbohem och kyrkan är självskrivna deltagare.

- Alla är inbjudna för att tala om dessa frågor och dialogen bär frukt. Det har blivit lättare att komma överens och lättare att bortse från ovidkommande detaljer ofta kopplade till personliga motsättningar eller politiskt käbbel.

Nya fjärrvärmecentralen eldas med flis

Uppe vid stora vägen mot Bengtsfors färdigställs den nya fjärrvärmecentralen som kommer att leverera värme till både bostäder och verksamhetslokaler, bland annat det nya så kallade Björnhuset som profilerar lokal mat vilket i sig förstärker Färgelandas miljöprofil. Bränslet kommer från omgivningens skogar kompletterat med torv och bidrar till den lokala ekonomin.

Ann-Marie hoppas att Färgelanda om några år kommer att producera sin egen energigas från en bred mix av råvara. Gödsel från lantbruket, råvara från skogen, avfall från den framväxande livsmedelsindustrin och kommunalt va-avfall.

För att denna vision skall blir verkligenhet måste viljan och förmågan till samverkan trimmas ytterligare. Men Färgelanda med kyrkan som nyckelspelare är på god väg.

Bilder: Ann-Marie Jakobsson menar att kyrkan exempel betyder mycket för miljöengagemanget i Färgelanda. Den nya fjärrvärmecentralen (gröna pannan) byggs nu för lokala bränslen. Kyrkans föredömliga initiativ på biobränslesidan har skyndat på processen.

De enorma gräsytorna runt kyrka och prästgård kanske kunde var något för fårbete. Vaktis på bilden tycker att det vore intressanta för att skära kostnader och minska förvaltningens klimateffekter.

De röda byggnaderna är Färgelands första närvärmecentral som till en början värmde kyrka och prästgård med havre. Nu eldas pellets.

Församlingarna måste ges kompetent stöd i energifrågan!

Olof Arkelöv har arbetat med bioenergi i 25 år och anlitas av Etik&Energi som närvärmeexpert. Extern expertis är oftast ett måste för att församlingarna skall kunna välja rätt väg, anser Olof.

Etik&Energis Närvärmeprojekt handlar om biobränsleldade små fjärrvärmecentraler för kyrkans och övriga bygdens byggnader.

- Man kan konstatera att fastbränsle i en närvärmecentral ofta är en mycket bra investering ur ett klimat- och ekonomiperspektiv. Så långt är det enkelt men min absoluta uppfattning är att församlingarna behöver kompeten stöd i dess vägval.

Olof förklarar att teknikfrågan är komplex i sig och till det ska man lägga upphandlingsfrågor som är ett stort och svårt kapitel som församlingarna inte rimligen kan hantera själva.

Var kompetensen ska ligga är inte självklart men Olof tycker att det skulle vara bra om stiften och samfälligheterna prioriterade frågan hårdare för att kunna serva församlingarna. Det handlar om mycket pengar och om stora miljövärden att satsa rätt vad gäller uppvärmning.

SKILLNAD PÅ KONSULT OCH SÄLJARE

Det är inte så lätt att hitta bra konsulter som kan mellanskiktet inom uppvärmning med biobränsle. På "villanivån" och stordriftsnivån finns dert rätt hyggligt med folk men inte där emellan. I sammanhanget är det viktigt at tskilja på att anlita säljare och konsulter, påpekar Olof. Som konsult ska man rekommendera en bra lösning medan man som säljare ska sälja en oftast förutbestämd lösning.

- Ibland kan en förstudie sluta i att jag rekommenderar att kunden installerar en värmepump. Det hade varit roligare om det gick med biobränsle men det är inte alltid optimalt. Det kan handla om problem att placera panncentralen eller annat.

SPELA MED ÖPPNA KORT

Långt ifrån allt handlar om teknik. Olof förklarar att en vanlig låsning består i att man inte gärna vill att någon på bygden ska göra en bra affär. I vart fall inte för bra.

- Men det är klart att bonden som levererar flisen ska tjäna en hacka på att han hugger skog, flisar och sköter anläggningen. Allt annat är ju vansinigt!

Med tanke på det här välbekanta problemet händer det att bonden säger att han inte räknar med någon förtjänst.

- Det är helt fel taktik, säger Olof. Det fantastiska är ju att nävärme gynnar den lokala ekonomin. Och när bonden räknar med en liten förtjänst ska man ha klart för sig att cheferna på Vattenfall och andra stora bolag å sin sida räknar med vinst stor nog för att de ska kunna åka runt i egna flygplan.

- Alltså, öppna kort, berätta att du går in samarbetet för att tjäna samhället, grannarna men också en rimlig slant. Det finns alltid nån annan som vill tjäna mer.

Bild. Olof Arkelöv diskuterar Närvärme med församlingen i Fjärås, Halland, vänster bild, i Landvetter, höger bild.

Esbjörn Hagberg om klimatutmaningen

Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstads stift,  är glad över det gensvar man fått i stiftet för energi- och klimatarbetet i samverkan med Etik & Energi. Alla stift bör vara frimodiga nog att arbeta med dessa frågor. Kyrkan kan spela en viktig roll i lokalsamhällets omställningen till bättre bärkraft, anser han. 

Vad tycker du om Etik & Energi-arbetet  i Karlstads stift? 

Det känns oerhört inspirerande och som om vi kommit en bit på vägen. Förankringen är god ute i församlingarna och att vi får ett väldigt postivit gensvar på arbetet. 

Varför har Karlstads stift kommit så långt i arbetet med miljö och energifrågor? 

Jag tror att det finns flera olika anledningar till detta. För det första så finns ett genuint intresse för frågor som berör natur och miljö i kulturen. Relation till naturen finns i folksjälen på något sätt och vi har ett starkt skapelseteologiskt tänkande i stiftet. Utöver detta har vi mycket kompetent och duktig personal på kansliet med ett starkt engagemang. När frågorna aktualiserade kom det rätt i tiden och samtidigt fick vi medel från rikskyrkan för konkret arbete. Vi satte oss ned och funderade hur vi skulle få bäst användning för pengarna och hur alla församlingar skulle kunna få del av dessa.  

På vilket sätt stödjer stiftet samfälligheter och församlingar som vill jobba med miljö- och klimatfrågor ? 

Vi ger dem personlig stöd via kansliet. Rent konkret så samarbetar vi med Etik & Energi med energikartläggning och vår målsättning är att alla ska kunna förverkliga sina ambitioner. 

Hur ser du på kyrkans roll i lokalsamhället  kopplat till miljö och energifrågor?

Vad det gäller just stiftets roll så är det att stödja församlingar och skapa nätverk kring frågor som berör. Jag tycker även att det är ytterst viktigt för kyrkan att samverka med alla goda krafter i samhället och att stödja lokala inititativ. Kyrkan kan då bidra med att stödja de små sammanhangen. Det kan till exempel vara genom att visa på det positiva att leva och bo i glesbygd eller att kyrkan går in som medaktör som bidrar till kooperativa äldreboenden, lägenheter på landsbygd, närvärmeanläggningar med mera.

Klimatfrågan är en avgörande fråga eftersom klimatförändringarna kan få ödesdigra konsekvenser. Vi har alla ett ansvar för den jord vi lever på och om kyrka vill vara trovärdig måste även vi agera i denna fråga. 

Känner du till begreppet närvärme? 

Rent privat så känner jag till det genom olika initiativ i Uppland. I stiftet så vet jag att det uppkommit som alternativ för en rad olika församlingar. 

Hur uppvärmas biskopbostaden i Karlstad? 

Den värms upp med  fjärrrvärme. Karlstad hör till de första städerna i Sverige som byggde ut sitt fjärrvärmenät.

 

Råvara har vi ju gott om!

Steneby Kyrka - mitt i Dalsland - ligger inbäddad i skog som syns ändlös. Med dagens kunskap är det närmast komiskt att skogsbygdens hus har värmts och fortfarande värms med olja från Persiska viken. Men i Steneby är oljan snart historia.

Steneby har genomfört en förstudie om närvärme och resultatet är entydigt. Det blir väsenligt billigare att gå över till biobränsleeldad närvärme jämfört med att köra vidare på olja och el.

Lennart Johansson tar emot i gamla prästgården som är ett av husen som kommer att ingå i närvärme-klustret. Prästen flyttade ut i början av 80-talet och nu är det röda huset fullt av administration.

De andra byggnaderna som kopplas samman är kyrkan, gamla församlingshemmet och den nybyggda maskinhallen. Tre värms med direktel och gamla församlingshemmet med olja. Sammantaget förbrukar byggnaderna 123 000 kilowattimmar el och 6 kubik olja.

Lättare nu

Tiderna har förändrats säger Lennart Johansson. Det är definitivt lättare att prata miljöanpassning nu än för tio år sedan och vad gäller Steneby har kyrkopolitikerna varit väl pålästa och på hugget, menar Lennart. Miljöintresset är betydande men prisbilden är det dominerande motivet att satsa på nytt uppvärmningssystem.

- I klartext handlar det ju om hur man ska göra för att kunna behålla församlingens byggnader. Vi har ju sett en kontinuerlig utglesning i byggnadsbeståndet. 2000 såldes sista prästgården.Konvertering till biobränsle innebär att frifallet vad gäller fastghetsekonomi hejdas i Steneby.För tio år sedan kostade en kilowattimme 10 öre och idag runt kronan. Med tre hus värmda med direktel blir det en rejäl skillnad.

Gamla pannrummet duger

Lyckligtvis är gamla pannrummet där oljepanan står idag väl tilltaget och kommer att inrymma både nya pannan dimensionerad för fyra hus och ett pelletsförråd på cirka tio kubikmeter.Enligt Lennart har det inte varit alldeles självklart vilket bränsle som ska väljas men nu lutar det åt pellets. Pellets är lättare att hantera och tar mindre plats att lagra. En liten flisanläggning är beroende av mycket hög kvalitet på flisen och det är inte alltid så enkelt att hitta.

För närvarande finns ingen lokalt producerad pellets att tillgå men det ryktas om att det är en tillverkare på gång och det vore förstås extra roligt om kyrkans satsning kunde bidra till att bygga en marknad för en lokal entreprenör.

Vidgade perspektiv

Lennart är nöjd med församlingens intresse för energifrågan och uppbackningen från stiftet med fastighetsexperten Christer Ericsson är enastående. Enligt Lennart är det sämre ställt med den antikvariska expertisen som agerar grindöppnare vid ingrepp i känsliga historiska miljöer. Församlingarna står ofta inför alternativet att sälja eller att investera i nya enegisystem. Dessa investeringar kan förstås innebära att antikvariska värden minskar. Men som sagt, alternativet är mycket mer drastiskt. Klimathänsyn borde vägas in på ett tydligare sätt för att balansera antikvarisk hänsyn. I Steneby kommer närvärmesatsningen gå smidigt och inga värden äventyras. Kulvertarna kommer i huvudsak att läggas i samma dike där vatten lade ner för ett par år sedan. I kyrkan kommer värmen att spridas genom konvektorer längs väggarna som förstås kan uppfattas som aningen mer störande än bänkvärmen.

Organisation är viktig

Apropå bänkvärmen förs ett resonemang i Steneby huruvida man kan sektionera kyrkan så att bara vissa delar värms vid förättningar. Besökarna får sitta var de vill men de uppmärksammas på att bara vissa rader håller den vanliga trivselvärmen, övriga kyrkan är svalare. Förvisso kan församlingsbor reagera men det är viktigt att alla förstår de bakomliggande faktorerna. Klimatfrågan måste överordnas den personliga temperaturpreferensen.

Kunder i närområdet

Just nu finns inga grannar med fjärrvärmebehov men det kan vara klokt för Steneby församling att investera i extra kapacitet eftersom ett turistcentrum nästgårds kan komma att bygga ut anläggningen. Att i så fall koppla upp sig på församlingens fyra byggnader borde vara en smart lösning för alla parter.

Bilder

I Steneby har förstudien visat att det investeringen i närvärme ger väsentliga ekonomiska och klimatmässiga vinster. Merarbetet att elda med pellets istället för olja ligger på ett par timmar i veckan för att aska ur pannan. Leveranserna av bränsle blir tätare än med oljan men utgår ingen arbetsmässig belastning för Stenebys personal, säger fastighetsansvarige Lennart Johansson.

Lanthandeln, skolan och kyrkan går samman

Asby i Linköping stift är ett tätt samhälle med mycket Emil-känsla. Röda hus, höga körsbärsträd, vacker kyrka och en blomstrande lanthandel. Och nu hoppas man att ha närvärme snart.  

Det har pågått en dialog om närvärme i flera år i Asby. Bröderna Kastensson har redan investerat i en flispanna som står centralt i samhället och med skog in på knutarna vore det naturligt att skala upp anläggningen och dra kulvert till omgivande hus. 

Men som alla vet räcker det inte alltid med goda förutsättningar. Man måste sätta av tid till samtal och planering och om någon part är motvals kan trösklarna blir så stora att orken tryter. Exakt vad som gjort startsträckan lång i Asby är inte så viktigt. Det viktigaste är att samhället (som mycket riktigt ligger i Östergötland inte Emils Småland) nu är på gång att göra ett nytt försök att räkna hem en klok investering i klimatsmart uppvärmning. 

Driftiga entreprenörer

Lanthandeln är en av samhällets kraftcentraler och visar upp bygdens entreprenörskap och framåtanda. 1993 höll den gamla lanthandeln i vägkorset med avfart mot Norra Vi på att gå omkull. På sedvanligt sätt i bygder där alla kör bil och väljer att handla i centralorten istället för att stödja den lokala viktiga men inte lika välsorterade och billiga handelsboden.

Ett tiotal bönder och andra företagare gick samman och bildade ett nytt bolag kring handelsboden och drog igång med nya ägare och nya visioner. Det blev mer lokal mat och man utvecklade catering och café/restaurangverksamhet. Och för några år sedan flyttade man till nya bättre lokaler och affärerna ser ut att gå lysande. 

Björn Skifs prisar isterbanden

Bland gästerna som prisar gästvänlighet syns Björn Skifs och Magnus Härenstam som kom nyårsafton 2006. Turister och kändisar i alla ära men det går inte bara att leva på några korta semesterveckor utan det ska vara ruljans resten av året också. Utöver butik, catering och servering äger lanthandeln tre hyresfastigheter med 10-15 hyresgäster. 

Lanthandeln inklusive hyreshusen i sydost är en nod som omfattas med förstudien som nu startar.  I sydväst ligger bröderna Kastenssons två bostadshus och den befintliga panncentralen inklusive bränslelager. Norr om Kastensson ligger pastorsexpedition och församlingshem samt skolmuseum ägt av kommunen. I nordväst slutligen ligger skolan och kyrkan. Sammantaget räknar vi in 12 hus som bör kunna anslutas till en biobränsleeldad central. 

Kommunen går med

Kommunens skola i nordost byggdes 1960 och bränner 35 kubik olja om året. Elevantalet är vikande och nu vill kommunen göra sig av med några av byggnaderna. Antagligen rivs två av husen. För resterande byggnader har kommunen planerat en egen pelletsanläggning. Men nu fryser man planerna och avvaktar Etik&Energis närvärmestudie. Kommunalrådet Inga Arnell Lindgren är entusiastisk över möjligheterna till samverkan som kan ge bättre ekonomi och avsevärt bättre klimatprestanda år hela Asby. 

Viktiga samtal

Sven-Inge Karlsson som är fastighetsansvarig i församlingen hade en avgörande roll för att få med kommunen in i förstudien. 

- Förra omgången som närvärme diskuterades gick processen in i en långbänk som blev väldigt slitsam. Och jag kan nog erkänna att kyrkan var rätt trög i den fasen. Flera personer tröttnade på ändlösa diskussioner utan att komma nån vart. Så nu är det glädjande att vi tar tag i frågan igen för att äntligen få en lösning på plats.  

Vägen delar samhället 

En besvärlig detalj i Asby är att Tranås-vägen skär rätt genom samhället. Det är en vanlig 7-metersväg på en låg vägbank men det innebär förstås en merkostnad. Men kyrkorådets ordförande Ewert Alm, som jobbar i VA-branschen rycker på axlarna åt det problemet. 

- Det blir ingen stor kostnad och som vi ser kommer merparten av kulvertdragningarna gå i bra mark utan hällar i dagen eller andra besvärligheter. 

Bilder: Ewert Alm i beige skjorta, Sven-Inge Karlsson rutig. Bild uppe till höger visar församlingshemmet. Bakom herrarna, tvärs över vägen syns skolmuseet. På lilla bilden syns skolan bortom kyrkogården. 

Förstudie startar i Landvetter församling

Malin Höglund Hansson är ny på posten som fastighetsansvarig i Landvetter församling. Kostnaderna för uppvärmning i byggnader som ibland används mycket litet är höga och det krävs krafttag för att energi- och klimatanpassa. Närvärme kan vara en del av effektiviseringen. 

Närvärme-teamet hälsar på Malin i slutet av juni 2009. Det är en extremt varm dag och problemet med uppvärmning av fastigheter känns som ett främmande ämne just för stunden. Församlingen har två kyrkor med näraliggande andra byggnader. 

I Landvetter finns fyra byggnader som skulle kunna koppla samman. Kyrkan, prästbostaden/expedition samt vaktmästarexpeditionen. Olof Arkelöv avgör snabbt att det inte är aktuellt att koppla samman kyrka och prästbostaden. Avståndet är kort men de går järnväg emellan. Malin har själv antagit att det förhåller sig just så. 

Estetiken är viktig

Att ställa en värmecentral vid kyrkan på det sätt som församlingen föreslagit är inte görligt, enligt Olof, eftersom panncentralen skulle hamna så att den störde den vackra utsikten mot kapellet och sjön. Klimatfrågan är viktig men investeringar i klimatsmart teknik måste gå hand i hand med hänsyn till andra viktiga faktorer såsom antikvariska värden, skönhetsvärden och bekvämlighet. 

Vidare till Härryda kyrka

Vi far vidare till Härryda kyrka som ligger högt över samhället med församlingshemmet på 30 meters avstånd och annan verksamhet nära. Kyrkan och församlingshemmet som inkluderar barnverksamhet värms med olja idag och det finns goda möjligheter att koppla samma byggnaderna till en närvärmecentral med kapacitet att även värma andra byggnader i grannskapet. Panncentralen kan rimligen få plats i befintliga byggnader vilket är en nyckelfråga i denna rätt trånga miljö. En annan viktig aspekt med pannan är att den ska placeras så att skorstenen placeras högt. En pelletsanläggning luktar förhållandevis litet men det finns inga skäl att störa mer än absolut nödvändigt. 

Förstudien ger en prislapp på kilowatten

Olof Arkelöv är klar med förstudien för Landvetter i slutet av augusti och då presenteras en kalkyl för församlingen. Sär här ser kostnaden för panna, kulvert och bränsle ut och det ger den här kostnaden för kilowattimmen. 

Med dessa uppgifter på bordet är det relativt lätt att fatta ett beslut om investeringen skall genomföras eller inte. 

Bilder: 1. Härryda kyrka och församlingshemmet ligger nära varandra och här finns tillräckligt goda förutsättningar för en närvärmelösning för att starta en förstudie. 

2. Malin Höglund Hansson är ny som fastighetsanvarig i Landvetter-Härryda. Kostanderna är höga och radikala grepp måste ta inom kyrkans värld för att spara pengar och miljö, säger hon. Här samtalar hon med Dan Melander, verksamhetsledare för Etik&Energi. 

3. Malin resonerar med närvärmeexperten Olof Arkelöv och Etik&Energis verksamhetsledare Dan Melander om placering av en eventuell bioeldad panncentral i Landvetter. Olof menar utifrån ett estetiskt övervägande att det vore galet att placera en central i det tänkta läget.

 

Föredömlig omvärldsanalys i Fjärås

Etik & Energi/Närvärme besökte Fjärås församling i slutet av juni 2009. Församlingen vill effektivisera sin energianvändning och har velat undersöka möjligheterna att samverka med andra aktörer i bygden. 

När en församling eller samfällighet visar intresse för närvärme kopplas projektets expert Olof Arkelöv in för att avgöra om det finns tillräckligt goda närvärmeförutsättningar för att gå vidare med en förstudie. 

Fjärås församling menade att det borde gå att koppla samman en av församlingens kyrkor, Förlanda kyrka, med församlingshemmet och ett bostadsområde på mindre än 200 meters avstånd. 

Dyr el

Idag värms kyrkan och församlingshemmet med direktverkande el vilket är dyrt. För tio år sedan låg kilowattimmeskostnaden på en tiondel av dagens kostnad. Att byta till biobränsle kan innebära avsevärd ekonomiska vinster för att inte tala om de miljömässiga vinsterna. 

Korta avstånd och lätt att gräva

Olof Arkelöv som är en av landets mesta framstående på närvärme börjar med en övergripande besiktning av området. De tre byggnaderna/grupperna byggnader ligger på en rät linje med kyrkan i väster och församlingshemmet i mitten. Grupphusen ligger  200-300 meter från kyrkan. Allt är väl samlat och en eventuell kulvert skulle kunna dras i en båge ute i en åker som hör till kyrkan och bostadsbolaget. Optimalt på många sätt.

Var ska panncentralen stå? 

Grupphusen har redan en väl tilltagen värmecentral med oljepanna och värmepumpar. Här skulle det gå att få in en biobränslepanna, gissar Olof efter en snabb besiktning. En annan lösning är att ställa pannan borta vid församlingshemmet eller kyrkan. Men Olof anser att det är en mindre smart lösning. En panncentral är 6-7 meter hög och i basutförande en rätt klossig och störande byggnad. Den ska med andra ord stå i skymundan eller byggas in i befintlig byggnad. 

Värmepumpar istället för biobränsle

Ett alternativ för Förlanda kyrka och församlingshem skulle vara att lägga slingor för jordvärme i åkern söder om byggnaderna. Marken är kyrkans och jordtypen är riktigt bra för jordvärme. Lerjord är bäst. Om jorden är så mager att den kategoriseras som mjäla överförs inte värmen i jorden till slangen i backen. 

När Etik&Energi/Närvärme lämnar Förlanda och Niklas Mattsson samt hans kollega från församlingen hänger frågan i luften: Vill Bostadsföretaget Eksta som ligger granne ansluta sig till gemenskapen eller inte? 

Snygg omvärldsbevakning

Niklas återkommer efter ett par dagar med beskedet att Eksta i dagsläget inte är beredda att inleda samverkan kring bioeldad närvärmecentral. Därmed är närvärme inte ett fullgott alternativ i Förlanda och spåret som församlingen väljer blir antagligen ett annat. Att församlingen scannade omgivningen för att se om någon annan part står inför investeringar på energiområdet är exemel på klok omvärldsbevakning. Erfarenheten kommer till nytta nästa gång en fråga erbjuder möjligheten till samverkan i bygden. 

Bilder: 1. Uppe till vänster: Bostadskområdets befintliga panncentral skulle kunna rymma en biobränslepanna för hela områdets behov. 2. Uppe till höger. Församlingshemmet värms med direktel och skulle troligen med närvärme få ned kostnaderna radikalt. 3. Åkern söder om byggnaderna passar bra att lägga jordvärme i vilket kan vara ett alternativ om inte närvärmesamverkan går i lås. 

 

Vad är närvärme?

Närvärme är en biobränsleeldad, småskalig fjärrvärmecentral. Det kan vara kyrkan, prästgården och skolan som kopplas samman för att med en panna och ett system försörja ett antal byggnader med värme och varmvatten. 

I takt med att klimatfrågan på allvar tagit sig in på alla dagordningar och energipriserna fortsatt upp har kravet på energiöversyn i kyrkans församlingar vuxit sig stark. Energiomställningen drivs ju inte bara av miljöintresse utan förändringsvilja baseras även på ren ekonomi. Att värma en kyrka eller en stor prästgård med olja eller direktel är oerhört dyrt. 

Fråga grannen

Grunden för samverkan i lokalsamhället är att man kommunicerar om vardagliga frågor. Vad är naturligare när man står inför en investering än att man frågar sin granne: Hur har du det, du kanske också har dyr olja? Ska vi samarbeta och skära kostnader och öka anläggningens prestanda? 

Lokalt biobränsle

När man börjar prata om närvärme så kommer förstås frågan snabbt upp vad man ska elda i pannan. I många fall finns lokala jordbrukare eller skogsägare som har överskott på biobränsle och som kan leverera till anläggningen. På så sätt stannar pengarna i bygden och anläggningen ger dubbel nytta. Istället för att betalningen för oljan grå till raffinaderier kanske 100 mil från prästgården och till persiska viken stannar pengar i det lokala ekonomiska kretsloppet. 

Jordbruksverket ger stöd

Projektet Närvärme stöds av Jordbruksverket som ser kyrkan som en mycket intressant processdrivare ute i landsbygden. Projektmedlen från Jordbruksverket täcker bland annat utbildnings- och informationsinsatser för att öka handlingskraften på landsbygden för att dra igång fler närvärmecentraler. Dessutom täcker projektmedlen halva kostnaden för 10 stycken förstudier om närvärme där kyrkans byggnader är en part i en lokal samverkan. 10 studier är fantastiskt bra men behovet är oerhört mycket större. Ungefär hälften av Sveriges församlingar säger att de är intresserade av att veta mer om närvärme. 

På bilden är Etik&Energi och Närvärme på besök i Gunnarps kyrka i Halland. Just här passar inte närvärme men expertteamet tipsar om andra kloka förbättringar som ger ekonomi och minskad klimatbelastning.