Föredömlig omvärldsanalys i Fjärås

Etik & Energi/Närvärme besökte Fjärås församling i slutet av juni 2009. Församlingen vill effektivisera sin energianvändning och har velat undersöka möjligheterna att samverka med andra aktörer i bygden. 

När en församling eller samfällighet visar intresse för närvärme kopplas projektets expert Olof Arkelöv in för att avgöra om det finns tillräckligt goda närvärmeförutsättningar för att gå vidare med en förstudie. 

Fjärås församling menade att det borde gå att koppla samman en av församlingens kyrkor, Förlanda kyrka, med församlingshemmet och ett bostadsområde på mindre än 200 meters avstånd. 

Dyr el

Idag värms kyrkan och församlingshemmet med direktverkande el vilket är dyrt. För tio år sedan låg kilowattimmeskostnaden på en tiondel av dagens kostnad. Att byta till biobränsle kan innebära avsevärd ekonomiska vinster för att inte tala om de miljömässiga vinsterna. 

Korta avstånd och lätt att gräva

Olof Arkelöv som är en av landets mesta framstående på närvärme börjar med en övergripande besiktning av området. De tre byggnaderna/grupperna byggnader ligger på en rät linje med kyrkan i väster och församlingshemmet i mitten. Grupphusen ligger  200-300 meter från kyrkan. Allt är väl samlat och en eventuell kulvert skulle kunna dras i en båge ute i en åker som hör till kyrkan och bostadsbolaget. Optimalt på många sätt.

Var ska panncentralen stå? 

Grupphusen har redan en väl tilltagen värmecentral med oljepanna och värmepumpar. Här skulle det gå att få in en biobränslepanna, gissar Olof efter en snabb besiktning. En annan lösning är att ställa pannan borta vid församlingshemmet eller kyrkan. Men Olof anser att det är en mindre smart lösning. En panncentral är 6-7 meter hög och i basutförande en rätt klossig och störande byggnad. Den ska med andra ord stå i skymundan eller byggas in i befintlig byggnad. 

Värmepumpar istället för biobränsle

Ett alternativ för Förlanda kyrka och församlingshem skulle vara att lägga slingor för jordvärme i åkern söder om byggnaderna. Marken är kyrkans och jordtypen är riktigt bra för jordvärme. Lerjord är bäst. Om jorden är så mager att den kategoriseras som mjäla överförs inte värmen i jorden till slangen i backen. 

När Etik&Energi/Närvärme lämnar Förlanda och Niklas Mattsson samt hans kollega från församlingen hänger frågan i luften: Vill Bostadsföretaget Eksta som ligger granne ansluta sig till gemenskapen eller inte? 

Snygg omvärldsbevakning

Niklas återkommer efter ett par dagar med beskedet att Eksta i dagsläget inte är beredda att inleda samverkan kring bioeldad närvärmecentral. Därmed är närvärme inte ett fullgott alternativ i Förlanda och spåret som församlingen väljer blir antagligen ett annat. Att församlingen scannade omgivningen för att se om någon annan part står inför investeringar på energiområdet är exemel på klok omvärldsbevakning. Erfarenheten kommer till nytta nästa gång en fråga erbjuder möjligheten till samverkan i bygden. 

Bilder: 1. Uppe till vänster: Bostadskområdets befintliga panncentral skulle kunna rymma en biobränslepanna för hela områdets behov. 2. Uppe till höger. Församlingshemmet värms med direktel och skulle troligen med närvärme få ned kostnaderna radikalt. 3. Åkern söder om byggnaderna passar bra att lägga jordvärme i vilket kan vara ett alternativ om inte närvärmesamverkan går i lås.