Havrekyrkan i Färgelanda

Havrekyrkan i Färgelanda blev ett begrepp

Havrekyrkan i Färgelanda har snurrat många varv i pressen. 2004 stod den första närvärmepannan klar. Kyrkan är mycket nöjd med investeringarna och kommunen prisar initiativet och samverkan kring detta lönsamma miljöprojekt som inspirerat närsamhället.

Ann-Marie Jakobsson sitter i centrumhuset mitt i Färgelanda och berättar om närvärmesamverkan mellan kommunen och kyrkan. Ann-Marie var kommunalråd i Färgelanda fram till juni 2009 och det innebär att hon satt centralt i kommunen under idéfas, förankring, projektering, genomförande och spridning av närvärmetankarna i Färgelanda.

Ann-Marie hänvisar till ett starkt miljöintresse som drivkraft i samarbetet kring närvärmen, men den viktigaste tillgången på den här resan har varit Sven-Åke som var ordförande i kyrkonämnden och dessutom engagerad i kommunpolitiken.

- Sven-Åke gjorde ett fantastiskt arbete för att göra närvärmetanken begriplig och attraktiv här i Färgelanda. Han var med överallt och löste upp knutar och pratade med alla på ett klokt och varsamt sätt.

Information är en nyckelfråga

Det går inte att överskatta betydelsen av att alla får relevant information hela tiden. Sven-Åke har varit en mästare på detta att skapa delaktighet på ett systematiskt sätt.

Ann-Marie säger att man måste vara medveten om att det finns en massa sorters knutar som kan hindra de klokaste av planer i en liten kommun. Gammalt groll kring frågor som är helt irrelevanta i sammanhanget stoppar processen och en klassisk problematik är att man ofta tvingas välja entreprenörer från andra oerter eftersom de lokala sorteras bort i någon slags jantenanda.

Samarbete kräver mognad

Det är lätt att säga att samverkan kan ge vinster åt alla inblandade men det är svårt att åstadkomma. Närvärmen i Färgelanda har varit en lärorik process och Ann-Marie hoppas att erfarenheten har inspirerat till fortsatt samverkan i grannskapet kring miljöfrågor och andra angelägna samhällsfrågor.

Det var kyrkans behov som var starten till närvärmeboomen i Färgelanda och Sven-Åke var motorn tillsmammans med det faktum att uppvärmningen en bit in på 2000-talet spräckte alla kalkyler och hotade kyrkans verksamhet.

Havre först

- När diskussionen om galopperande uppvärmningskostnader för kyrkan kom igång 2004/2005 låg spannmålspriserna i botten och därför började man elda med havre i pannan som gav värme åt kyrkan och prästgården, berättar Ann-Marie. Lantbrukare i trakten tjänade pengar istället för att olja köptes från Mellanöstern.

Nästa steg var att församlingshemmet 300 meter från havrepannan fick en egen biobränslepanna som försörjde församlingshemmet och den kommunala förskolan och dagverksamheten intill. Kyrkan sköter anläggningen och kommunen har både sparat pengar och gjort en rejäl miljövinst på uppgörelsen.

Havren är historia och idag eldas andra sorters biobränslen i Färgelanda. men Biobränslesatsningarna fortsätter och fjärrvärmetanken blir bara starkare. Havrepannan vid kyrkan har följt av en rad andra biobränsleanläggningar och onekligen har kyrkans initaitiv och drivkraft spelat en stor roll för klimatarbetet i Färgelanda, menar Ann-Marie.

Nu skrivs en Klimatplan i Färgelanda med samhällets olika nyckelatkörer som partners. Kommunen, det kommunala bostadsbolaget Valbohem och kyrkan är självskrivna deltagare.

- Alla är inbjudna för att tala om dessa frågor och dialogen bär frukt. Det har blivit lättare att komma överens och lättare att bortse från ovidkommande detaljer ofta kopplade till personliga motsättningar eller politiskt käbbel.

Nya fjärrvärmecentralen eldas med flis

Uppe vid stora vägen mot Bengtsfors färdigställs den nya fjärrvärmecentralen som kommer att leverera värme till både bostäder och verksamhetslokaler, bland annat det nya så kallade Björnhuset som profilerar lokal mat vilket i sig förstärker Färgelandas miljöprofil. Bränslet kommer från omgivningens skogar kompletterat med torv och bidrar till den lokala ekonomin.

Ann-Marie hoppas att Färgelanda om några år kommer att producera sin egen energigas från en bred mix av råvara. Gödsel från lantbruket, råvara från skogen, avfall från den framväxande livsmedelsindustrin och kommunalt va-avfall.

För att denna vision skall blir verkligenhet måste viljan och förmågan till samverkan trimmas ytterligare. Men Färgelanda med kyrkan som nyckelspelare är på god väg.

Bilder: Ann-Marie Jakobsson menar att kyrkan exempel betyder mycket för miljöengagemanget i Färgelanda. Den nya fjärrvärmecentralen (gröna pannan) byggs nu för lokala bränslen. Kyrkans föredömliga initiativ på biobränslesidan har skyndat på processen.

De enorma gräsytorna runt kyrka och prästgård kanske kunde var något för fårbete. Vaktis på bilden tycker att det vore intressanta för att skära kostnader och minska förvaltningens klimateffekter.

De röda byggnaderna är Färgelands första närvärmecentral som till en början värmde kyrka och prästgård med havre. Nu eldas pellets.

Församlingarna måste ges kompetent stöd i energifrågan!

Olof Arkelöv har arbetat med bioenergi i 25 år och anlitas av Etik&Energi som närvärmeexpert. Extern expertis är oftast ett måste för att församlingarna skall kunna välja rätt väg, anser Olof.

Etik&Energis Närvärmeprojekt handlar om biobränsleldade små fjärrvärmecentraler för kyrkans och övriga bygdens byggnader.

- Man kan konstatera att fastbränsle i en närvärmecentral ofta är en mycket bra investering ur ett klimat- och ekonomiperspektiv. Så långt är det enkelt men min absoluta uppfattning är att församlingarna behöver kompeten stöd i dess vägval.

Olof förklarar att teknikfrågan är komplex i sig och till det ska man lägga upphandlingsfrågor som är ett stort och svårt kapitel som församlingarna inte rimligen kan hantera själva.

Var kompetensen ska ligga är inte självklart men Olof tycker att det skulle vara bra om stiften och samfälligheterna prioriterade frågan hårdare för att kunna serva församlingarna. Det handlar om mycket pengar och om stora miljövärden att satsa rätt vad gäller uppvärmning.

SKILLNAD PÅ KONSULT OCH SÄLJARE

Det är inte så lätt att hitta bra konsulter som kan mellanskiktet inom uppvärmning med biobränsle. På "villanivån" och stordriftsnivån finns dert rätt hyggligt med folk men inte där emellan. I sammanhanget är det viktigt at tskilja på att anlita säljare och konsulter, påpekar Olof. Som konsult ska man rekommendera en bra lösning medan man som säljare ska sälja en oftast förutbestämd lösning.

- Ibland kan en förstudie sluta i att jag rekommenderar att kunden installerar en värmepump. Det hade varit roligare om det gick med biobränsle men det är inte alltid optimalt. Det kan handla om problem att placera panncentralen eller annat.

SPELA MED ÖPPNA KORT

Långt ifrån allt handlar om teknik. Olof förklarar att en vanlig låsning består i att man inte gärna vill att någon på bygden ska göra en bra affär. I vart fall inte för bra.

- Men det är klart att bonden som levererar flisen ska tjäna en hacka på att han hugger skog, flisar och sköter anläggningen. Allt annat är ju vansinigt!

Med tanke på det här välbekanta problemet händer det att bonden säger att han inte räknar med någon förtjänst.

- Det är helt fel taktik, säger Olof. Det fantastiska är ju att nävärme gynnar den lokala ekonomin. Och när bonden räknar med en liten förtjänst ska man ha klart för sig att cheferna på Vattenfall och andra stora bolag å sin sida räknar med vinst stor nog för att de ska kunna åka runt i egna flygplan.

- Alltså, öppna kort, berätta att du går in samarbetet för att tjäna samhället, grannarna men också en rimlig slant. Det finns alltid nån annan som vill tjäna mer.

Bild. Olof Arkelöv diskuterar Närvärme med församlingen i Fjärås, Halland, vänster bild, i Landvetter, höger bild.

Esbjörn Hagberg om klimatutmaningen

Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstads stift,  är glad över det gensvar man fått i stiftet för energi- och klimatarbetet i samverkan med Etik & Energi. Alla stift bör vara frimodiga nog att arbeta med dessa frågor. Kyrkan kan spela en viktig roll i lokalsamhällets omställningen till bättre bärkraft, anser han. 

Vad tycker du om Etik & Energi-arbetet  i Karlstads stift? 

Det känns oerhört inspirerande och som om vi kommit en bit på vägen. Förankringen är god ute i församlingarna och att vi får ett väldigt postivit gensvar på arbetet. 

Varför har Karlstads stift kommit så långt i arbetet med miljö och energifrågor? 

Jag tror att det finns flera olika anledningar till detta. För det första så finns ett genuint intresse för frågor som berör natur och miljö i kulturen. Relation till naturen finns i folksjälen på något sätt och vi har ett starkt skapelseteologiskt tänkande i stiftet. Utöver detta har vi mycket kompetent och duktig personal på kansliet med ett starkt engagemang. När frågorna aktualiserade kom det rätt i tiden och samtidigt fick vi medel från rikskyrkan för konkret arbete. Vi satte oss ned och funderade hur vi skulle få bäst användning för pengarna och hur alla församlingar skulle kunna få del av dessa.  

På vilket sätt stödjer stiftet samfälligheter och församlingar som vill jobba med miljö- och klimatfrågor ? 

Vi ger dem personlig stöd via kansliet. Rent konkret så samarbetar vi med Etik & Energi med energikartläggning och vår målsättning är att alla ska kunna förverkliga sina ambitioner. 

Hur ser du på kyrkans roll i lokalsamhället  kopplat till miljö och energifrågor?

Vad det gäller just stiftets roll så är det att stödja församlingar och skapa nätverk kring frågor som berör. Jag tycker även att det är ytterst viktigt för kyrkan att samverka med alla goda krafter i samhället och att stödja lokala inititativ. Kyrkan kan då bidra med att stödja de små sammanhangen. Det kan till exempel vara genom att visa på det positiva att leva och bo i glesbygd eller att kyrkan går in som medaktör som bidrar till kooperativa äldreboenden, lägenheter på landsbygd, närvärmeanläggningar med mera.

Klimatfrågan är en avgörande fråga eftersom klimatförändringarna kan få ödesdigra konsekvenser. Vi har alla ett ansvar för den jord vi lever på och om kyrka vill vara trovärdig måste även vi agera i denna fråga. 

Känner du till begreppet närvärme? 

Rent privat så känner jag till det genom olika initiativ i Uppland. I stiftet så vet jag att det uppkommit som alternativ för en rad olika församlingar. 

Hur uppvärmas biskopbostaden i Karlstad? 

Den värms upp med  fjärrrvärme. Karlstad hör till de första städerna i Sverige som byggde ut sitt fjärrvärmenät.

 

Råvara har vi ju gott om!

Steneby Kyrka - mitt i Dalsland - ligger inbäddad i skog som syns ändlös. Med dagens kunskap är det närmast komiskt att skogsbygdens hus har värmts och fortfarande värms med olja från Persiska viken. Men i Steneby är oljan snart historia.

Steneby har genomfört en förstudie om närvärme och resultatet är entydigt. Det blir väsenligt billigare att gå över till biobränsleeldad närvärme jämfört med att köra vidare på olja och el.

Lennart Johansson tar emot i gamla prästgården som är ett av husen som kommer att ingå i närvärme-klustret. Prästen flyttade ut i början av 80-talet och nu är det röda huset fullt av administration.

De andra byggnaderna som kopplas samman är kyrkan, gamla församlingshemmet och den nybyggda maskinhallen. Tre värms med direktel och gamla församlingshemmet med olja. Sammantaget förbrukar byggnaderna 123 000 kilowattimmar el och 6 kubik olja.

Lättare nu

Tiderna har förändrats säger Lennart Johansson. Det är definitivt lättare att prata miljöanpassning nu än för tio år sedan och vad gäller Steneby har kyrkopolitikerna varit väl pålästa och på hugget, menar Lennart. Miljöintresset är betydande men prisbilden är det dominerande motivet att satsa på nytt uppvärmningssystem.

- I klartext handlar det ju om hur man ska göra för att kunna behålla församlingens byggnader. Vi har ju sett en kontinuerlig utglesning i byggnadsbeståndet. 2000 såldes sista prästgården.Konvertering till biobränsle innebär att frifallet vad gäller fastghetsekonomi hejdas i Steneby.För tio år sedan kostade en kilowattimme 10 öre och idag runt kronan. Med tre hus värmda med direktel blir det en rejäl skillnad.

Gamla pannrummet duger

Lyckligtvis är gamla pannrummet där oljepanan står idag väl tilltaget och kommer att inrymma både nya pannan dimensionerad för fyra hus och ett pelletsförråd på cirka tio kubikmeter.Enligt Lennart har det inte varit alldeles självklart vilket bränsle som ska väljas men nu lutar det åt pellets. Pellets är lättare att hantera och tar mindre plats att lagra. En liten flisanläggning är beroende av mycket hög kvalitet på flisen och det är inte alltid så enkelt att hitta.

För närvarande finns ingen lokalt producerad pellets att tillgå men det ryktas om att det är en tillverkare på gång och det vore förstås extra roligt om kyrkans satsning kunde bidra till att bygga en marknad för en lokal entreprenör.

Vidgade perspektiv

Lennart är nöjd med församlingens intresse för energifrågan och uppbackningen från stiftet med fastighetsexperten Christer Ericsson är enastående. Enligt Lennart är det sämre ställt med den antikvariska expertisen som agerar grindöppnare vid ingrepp i känsliga historiska miljöer. Församlingarna står ofta inför alternativet att sälja eller att investera i nya enegisystem. Dessa investeringar kan förstås innebära att antikvariska värden minskar. Men som sagt, alternativet är mycket mer drastiskt. Klimathänsyn borde vägas in på ett tydligare sätt för att balansera antikvarisk hänsyn. I Steneby kommer närvärmesatsningen gå smidigt och inga värden äventyras. Kulvertarna kommer i huvudsak att läggas i samma dike där vatten lade ner för ett par år sedan. I kyrkan kommer värmen att spridas genom konvektorer längs väggarna som förstås kan uppfattas som aningen mer störande än bänkvärmen.

Organisation är viktig

Apropå bänkvärmen förs ett resonemang i Steneby huruvida man kan sektionera kyrkan så att bara vissa delar värms vid förättningar. Besökarna får sitta var de vill men de uppmärksammas på att bara vissa rader håller den vanliga trivselvärmen, övriga kyrkan är svalare. Förvisso kan församlingsbor reagera men det är viktigt att alla förstår de bakomliggande faktorerna. Klimatfrågan måste överordnas den personliga temperaturpreferensen.

Kunder i närområdet

Just nu finns inga grannar med fjärrvärmebehov men det kan vara klokt för Steneby församling att investera i extra kapacitet eftersom ett turistcentrum nästgårds kan komma att bygga ut anläggningen. Att i så fall koppla upp sig på församlingens fyra byggnader borde vara en smart lösning för alla parter.

Bilder

I Steneby har förstudien visat att det investeringen i närvärme ger väsentliga ekonomiska och klimatmässiga vinster. Merarbetet att elda med pellets istället för olja ligger på ett par timmar i veckan för att aska ur pannan. Leveranserna av bränsle blir tätare än med oljan men utgår ingen arbetsmässig belastning för Stenebys personal, säger fastighetsansvarige Lennart Johansson.